Nordisk biblioteksvecka

Kura skymning – Havet & Norden

Idèkatalog 2003

Inledning och allmänna upplysningar

Årets tema är Havet & Norden

Havet knyter samman de nordiska länderna. Havet har genom alla tider varit Nordens viktigaste trafikled, levebröd för människor och källa till konflikt .Havet har inneburit stora faror, sorg och tragedier , men också rekreation och inspiration. Från Nordens alla kuster har alltid våra folk seglat ut mot kända och okända mål och tagit emot människor från andra nationer, som kommit till oss via havet.

Texterna till uppläsningarna under öppningsarrangemanget för de 7;e nordiska biblioteksveckan, måndagen den 10:e november är:

Till Kura gryningsprogrammet kl. 09.00 har vi valt ” Anngannguujuk – pojken som blev bortförd” - Till Kura skymningsarrangemanget kl. 19.00 har vi valt de fem första styckena ur inledningskapitlet i Alexander Kiellands ”Gorman & Worse. Årets affischer och vykort  har utformats av den åländska fotografen Rita Jokiranta.

Texterna, affischen och övrig information läggs ut på projektets hemsida:

www.bibliotek.org

Materialet är gratis, men det sänds bara till de bibliotek, som anmält sig. Materialet börjar sändas ut i juli.

Ta kontakt med din lokala avdelning av föreningen Norden eller det lokala biblioteket för samarbete kring biblioteksveckan.

Allmänt om genomförandet av öppningscermonin:

Veckan bör gå i glädjens och humorns tecken där havet i storm och stillhet, från det lugna och stilla till det isande och hotfulla, är temat.  Ofta blir temat Norden för allvarligt, när det egentligen är glädjen och optimismen som präglar nordiskt samarbete.

Med anledning av årets tema hoppas vi att folk- och skolbiblioteken aktivt samarbetar, och att Föreningen Norden finns med i arrangemangen både i skolbiblioteken och folkbiblioteken. Vi hoppas att skolorna måndagen den 10:e november kl. 09.00 arrangerar ”Kyra gryning”, släcker det elektriska ljuset, tänder ett stearinljus och samlas kring en intim och trevlig nordisk samvaro vid uppläsningen av texten Anngannguujuk. Andra nordiska texter och sånger om havet kan självklart också användas.

Låt dagen bli en nordisk skoldag där klasser, som har arbetat med olika nordiska teman berättar och visar dessa t.ex genom utställningar  för övriga elever.

De baltiska länderna deltager också i firandet av den nordiska biblioteksveckan. Förbindelserna med dessa länder gick förr via havet, och gör det i stort sett fortfarande. Det samma gäller öar som Orkneyöarna, Shetlandsöarna och Hebriderna. Biblioteken på dessa öar får information om biblioteksveckan.

Barnbiblioteken uppmanas att bjuda in dagisgrupper till ”Kura gryning” vid samma tidpunkt för uppläsning och sång på biblioteket.

På biblioteken över hela Norden vill vi – enligt traditionen - ordna ” Kura skymning” kl 19. Alexander Kiellands inledning till romanen Garman&Worse visar att författaren har havet i blodet. Texten kan ju läsas upp med vågskvalp, måsskrik eller mistlurar som bakgrundsljud.

Varför vi valt detta tema:

Varför Havet&Norden som tema?  Det är ingen tillfällighet att Nordens huvudstäder och andra storstäder ligger i anslutning till vatten: vid stora inlandssjöar eller vid havet, gärna vid mynningen av en älv eller olika kanalsystem som leder till havet. Detta visar vilken stor betydelse sjövägen har haft genom tiderna för de nordiska folken; som kommunikations- och transportväg för handel, samarbete och försvar.

Transporterna mellan de nordiska länderna sker via containerhamnar och färjeförbindelser mellan de nordiska länderna och kontinenten. För att effektivisera kommunikationerna har stora bro- och kanalprojekt genomförts i Norden. Men öarna i Norden är så många och ligger så långt ifrån varandra och fastlandet att vattenvägen fortfarande är det bästa kommunikationssätet. Folket i Norden reser och seglar mellan länderna runt Östersjön, i Nordsjön, Barents hav och i Atlanten med stora och små båtar.

I de nordiska ländernas turistmarknadsföring har havet och vattnet stor dignitet. Dagens färjor är en kombination av ” transportleder för handel och nöjesresor för Nordens folk”.

Havet har och har haft en stor betydelse i de nordiska folkens liv. Havet förde ut vårt folk långt ut i världen med farkoster, som ingen i dag ville tro skulle fungera: vi seglade till Amerika och till Miklagård. Man tog med sig hem främmande kulturer och muntliga berättelser om fantastiska upplevelser. I litteraturen, från de isländska sagorna till dagens unga författares verk, är havet, döden och kärleken centralt.

Havet är vår historia och vår framtid, och är verkligen värt att uppmärksammas genom den nordiska biblioteksveckan.

Boken ” Nordisk kust” utgiven av Föreningen Norden ( ISBN 91-888524-16-7) är en bok, värd att läsa och bli inspirerad av.

Ett annat tips är ” Fångstkultur i Västnorden” utgiven av Föreningen Norden i Sverige

(ISBN 91- 85276 – 74-X) Kan beställas via Föreningen Nordens hemsida

IDÉER TILL BIBLIOTEKSVECKAN

Detta är en katalog som vi hoppas föder nya idéer. Vi vet att några tycker att  mycket av det vi föreslår mer eller mindre kan tyckas märkligt, men det är meningen.

Av erfarenhet vet vi att det mest otroliga/oväntade kan bli ett mycket lyckat arrangemang. Låt fantasin flöda, sänd oss nya idéer och var med och se till att mer än hundra blommor kan blomma.

Grundidéen

Bakgrundsidén till en årlig nordisk biblioteksvecka var ju att sätta fokus på den muntliga berättarkonsten och alla de bra berättelser som människorna genom tiderna har berättar för varandra vid vilostunden mellan ljus och mörker- skymingstimmen – då nattmörkret sänker sig och ljusen måste tändas.

För att få barn och unga  på dagis och skolor  har vi lagt in kura gryning på morgonen.

Årets affisch och vykort

Motivet läggs ut på projektets hemsida och kan laddas ner och kan fritt användas till produktion av egna trycksaker.

Motivet har tagits fram av Rita Jokiranta. Hon är naturligt bunden till kustlandskapet genom sin uppväxt och sitt liv på Åland. 1977 utgavs hennes bok ” Seascape storier”. Den som söker ytterligare information kan söka på Rita Jokiranta i Google.

Affischen har inte plats för att lägga till egna arrangemang. Detta är medvetet gjort. Många ramar in affischen och använder sig av tidigare års affischer för utställning på biblioteket.

Formatet är i A3 och det är möjligt att klistra på en bit papper längst ner där biblioteket kan skriva sin egen text för att annonsera programmet.

Förslag på komplettering av texten

I anslutning till Kiellands text kan man läsa upp andra texter med anknytning till havet eller ordna ett sångprogram. Fyll gärna på med texter från övriga länder som kan användas som uppläsning eller med sång och musik.

Åland: Vem kan segla förutan vind( sång)

Danmark: J.V. Jensen : I det indiske hav( prosa)

Island: Stephan G. Stephansson: Í bátnum( dikt)

Finland; Tove Jansson: Pappan och havet

Sverige; Jusi Björling: Till havs, Peter Lundblad: Tag mig till havet,

 Harry Brandelius: Gamla Nordsjön och inte förglömma Evert Taube!

IDEER

Allmänna:

1.Bjud in olika yrkesgrupper som har med barn att göra till frukost och idémöte, där man      diskuterar nordisk barnlitteratur och biblioteksveckan. Var bara ute i god tid så alla bra idéer kan genomföras!.

2. Bibliotekspersonalen klär sig i matroskläder ( eller bara en huvudbonad)

3. Dekorera med nordiska flaggor( Kontakta Föreningen Norden)

4. Dekorering: Fiskgarn, sand, snäckor, silltunnor, stenar osv

5. Uppmärksamma Nordiskt Ministerråds och Föreningen Nordens arbete( Nordpraktik mm)

6. Frågetävlingar om havet för barn och vuxna

7. Dikter om havet kopieras, så att låntagarna kan ta med sig dem./ Dikterna gärna i ”fiskform”. ´Fiskarna hängs upp på ett fiskenät eller på metkrokar.

8. ”Fiskdamm” på biblioteket t.ex. fiska böcker med anknytning till havet.

9. Utställning av 10 föremål med anknytning till havet , som man skall gissa vad det är tex kompass och sextant.

10. Fakta om havet( Finns det haj i Nordsjön? Vem var Moby Dick? Hur lång tid tar det att åka båt till Island? Vad är egentligen styrbord?)

11.Havet och skeppsfarten i nordisk krigshistoria

12. Badhink med föremål knutet till havet ( hink, spade, formar, snäckor mm)

13. Låna en liten båt och fyll den med böcker om havet eller klä en kista med cellofan, glitter och pärlor och böcker om havet.

14. Havet och hemmet: Utställning av låntagarnas föremål  med anknytning till havet tex kaffekoppar med havsmotiv, skeppsmodeller, keramikflundror, snäckskrin  , vykort….

15. Det finns många billiga produkter med hav- och sjömotiv att köpa och som kan vara mycket dekorativa vid utställningar.

Haver ger:

1)Fiskeindustrin i Norden

2) ”Sjörapporten och väderleksrapporten i radion” – spelas upp som bakgrundsljud.

3) Fiskexporten och förädlingen av fisk

4) Fiske- och djurlivet i Nordens hav, barntävling om detta. Fokusering på mer okända fiskar och djur.

5) Fiskhandlare bjuds in för demonstrera olika fiskar och berätta om var den har fiskats och l vad den används( för barn)

6) Däggdjur i havet?

7) Fångstfolk och fångstliv igenom tiderna

8) Valfångsten i Antarktis

9) Flugfiske i havet – mina bästa flugor, hur fångar mm…????

10) Låntagarnas bästa fisketips

11) Modern havsodling t.ex. tång, musslor

12)Havsforskning

13) Oljeutvinning

14) Fartygsförlisningar och vrakplundring

15) Smuggling förr och nu

16) Havet fryser till och folk isolerars; vad händer med kontakten till yttervärlden, transporter och hur överlever man?

17) Havet fryser till och ger nya möjligheter: isfiske, transport på isen, sportsaktiviteter, isbrytare( för att hålla en ränna öppen)

18) Diskussionerna om torskbeståndet i Östersjön

19) Fiskekonflikter i Norden

20) De som bor vid havet kan få någon att berätta om sitt arbete på havet ( som fiskare, fyrvaktare, i marinen eller i sjöräddningen, på fartyg )

21) Kända och okända fyrar i Norden: fyrarnas betydelse för skeppsfarten genom tidernas och idag då många fyrar har lagts ner och ersatts av ny teknologi.

22) Turismen längs kusten ( Skagen, Smögen….miljöer, museer osv

23) Havet och miljön: oljeföroreningar, oljeborrning, skeppsvrak, rovdrift av havets resurser, ekologisk balans ( ställ fram en hink med vatten och svartolja)

24) Nya arter i vår farvatten( alger, maneter, krabbor…)

25) Låt låntagarna få ställa ut föremål  man funnit i havet

26) Nordiska mattraditioner  med anknytning till havet: krabbfestivaler, kräftskivor, räkfester, lofotenstorsk, lutfisk, surströmming…

27) Servera fisksoppa till Kura skymningsarrangemanget 10 november

28) Om inte vintern anlänt: Skolbarn som bor vid havet kan plocka saker som har drivits i land och ställa ut på biblioteket eller i skolan 

Havet tar:

1.      Skeppsbrott i nordiska farvatten eller nordiska båtars förlisningar i världen

2.      Vad blir resultatet av stormar, flodvågor eller översvämningar?

3.      Ofrivilliga bosättning p.g.a. skeppsbrott – vilka var de människor som strandade hos oss och som måste bli kvar hos oss?

4.       Nordiska ”sjöslag” och kända amiraler och andra personer/befälhavare från vikingatid till fiskekonflikter

5.      Sjöröverit i Norden

6.      Gör en sjörövarfest på barnavdelningen

7.      Havsarkeologi

Tro och tvivel, tro och vetande

1.      Religionens betydelse för folken vid kusterna

2.      Sjömansmission

3.      De nordiska sjömanskyrkorna runt om i världen och dess betydelse för sjömän och turister från Norden

4.      Folktro knutet till hav, sjöar och vatten( varsel, himlafenomen, årstider)

5.      Fiskarhistorier/ lögn eller inte?

6.      Övertro( sjöjungfrur, sjömonster )lokala berättelser

7.      Berömda och mindre berömda sjöjungfrur ( H.C. Andersens : Den lille havsfrun),

8.       Låntagarnas samling av sjöjungfrur

9.      Finland har en havs nalle- Upponalle. Hur föreställer sig resten av Nordens barn att denna björn ser ut? Teckningstävling

10.  Bibliotek som ligger i närheten av vatten och hav kan samla in historier kring händelser på  gott och ont om de våta elementen - havet, sjön och älven.

Det illustrerade havet, det litterära havet…

   1)Galjonsfigurer

   2) Flaskskepp

   3) Modellskepp            

     4) Frimärken med havsmotiv ( båtar, fiskar, etc)

5) Konstnärer som använt sig av vad de funnit i och vid havet i sin konst: utställning,    bokutställning

6) Askar och skrin med dekor från havet

7) Havet i konsten. Speciella områden och konstnärskolonier – det nord-norska kustlandskapet, Skagenmålarna, svenska västkusten, grönländsk konst

8) Havet i litteraturen t.ex. August Strindberg, Johan Bojer, Lars Hansen, Hans E. Kirk, Johannes V. Jensen

9) Skeppsmåleri

10) Nordisk litteratur som har med havet att göra( visa böckerna på ett annorlunda sätt, fyll en båt, kajak eller använd fisknät)

11) Havet i turistreklamen

12) Låt barnen måla havet i bara en färg t.ex. olika nyanser av blått

13) Bjud in dagis att göra en utställning om havet.

14. FILM: videofilm med tema havet eller där havet spelar en viktig roll i filmen

15) Nordiska barnböcker om havet

16) Skolbarn boende vid havet kan sända flaskpost, där man kan informera om biblioteksveckan och temat om havet.

17. Votivskepp. Varför hänger det skepp i kyrkorna? Varför kallas en del av kyrkorummet för långskepp, sidoskepp?

Båten flyter

1.Olika båttyper i Norden

2. Segelskepp i Norden

3. Skolskepp i Norden

4. Kända nordiska skepp: Gokstadskeppet, Fregatten Jylland, Vasa, Kronan, Fram, St. Svithun och roskildeskeppen.

5) Träbåtsfestivaler i Norden?

6) Hur bevarar man gamla båtar och vilka organisationer arbetar med detta?

7) Rederier i Norden ( förr och nu)

8) Sjöräddningen

9) Marinen , ubåtar - om sjöförsvaret och olika båttyper

10) Polarexpeditioner och ”polarskutor”

11) Moderna fritidsbåtar

12) Moderna båttransporter ( containerfartyg, tankbåtar, fraktbåtar)?

13) Nordiskt deltagande i olika båttävlingar världen runt

14).Skeppsflaggor och vad de betyder

15) Morse( få någon att demonstrera)

16) Navigationsmetoder genom tiderna

17) Segling. Regattor t.ex. Gotland runt

18) Windsurfing

19) Knop och andra knutar . invitera någon som kan demonstrera

20) Signalsystemet till sjöss

21) Sjövett

22) Marint språk ( t.ex. babord, styrbord, kajuta . durk…)

23) Gör en karta med alla Nordens alla färjeförbindelser( och vart de går..)

24) Gör en karta som visar vart vikingarna for

25) Nordisk folkvandring  förr och nu t.ex. Vikingar, Kanada, USA, Brasilien,  Ryssland Utvandring från, men också tillNorden.

25) Flaskpost. Låt barnen skriva en dikt som stoppas ner halvvägs i flaskan , flaskorna sätt överallt på biblioteket

26) Båtnamn. Varför kvinnonamn? Namnhistoria.

27) Finns det någon som kan berätta om segelfartygen så låt dem berätta för barnen

28)Modern båtturism i Norden ( Nordens flytande hotell: Finlandsbåtarna, Danskbåten, Bornholmsbåten, Englandsbåtarna . Hurtigrutten m.fl,)

29) Hurtigrutten – norska kustens viktigaste trafikled och turistens dröm.

Vi går till sjöss

1.      Badandets historia -. från bad i eget badhus till havsbad

2.     Simundervisning och simteknik

3.      Vattensporter

4.      Baddräkter och tillbehör genom tiderna t.ex. solkrämer, parasoller och solglasögon

5.      Hur klädde sig sjömännen t.ex. sydväst, sjömansjackor, handarbetsböcker

6.      Flytvästar, badringar, badmadrasser och plastankor mm

En sjöman älskar havets våg

1.      Musik med havet som tema

2.      Sjömanssånger t.ex. allsångskväll

3.      Sjömän och sjömansliv: tatueringar, sjömanskrogar, sjömanskyrkor

4.      Radiosändningar för sjömän.

5.      Sjömanssouvenirer ( kvinnoskulpturer från Afrika, tro-, hopp- och kärlekskedjor, bastkjolar,  kamelskinnskuddar, skrin mm)

6.      Bokerbjudande till sjömän ( bokpaket eller bokkassar) – packa tre böcker som bibliotekets låntagare kan låna, ”sjömanspaketet” har alltså okänt innehåll och kan kallas ” överraskningsböcker”

7.      Yrkesgrupper till sjöss tex båtsman, gnisten

8.      Privata seglatser mellan länderna i Norden – populära hamnar, festivaler och reserutter

Öar och havet

1.      Gör en bokutställning om små öar i Norden t.ex. Ven, Röst, ) de lite större öarna i Norden: Bornholm, Vestmannaöarna,  Gotland, Öland, Åland, Lofoten och Svalbard och de stora öarna som är egna länder : Färöarna, Island och Grönland. Skönlitteratur och facklitteratur

2.      Hansan. Vilka städer i Norden tillhörde egentligen Hansan?

3.      Tävling för barn: Räkna upp en mängd städer i Norden och fråga vilka som räknas som kuststäder

4.      Gör en tävling om Norden där brukarna kan använda sig av Internet för att få svaret: När går båten från Norge till Färöarna? Hur lång tid tar det? Vad kostar färjan till Ven? Öppningstider för att besöka Vasa?

5.      Biblioteket skyltar med videofilmer med anknytning till Norden

6.      Varför heter öarna vad de heter? Island? Gotland? Färöarna? Åland?

7.      Hur stort är Grönland totalt och är Finland större eller mindre? Vilken världsdel tillhör Grönland och ligger Grönland öst, väst, söder eller norr om Island? Vilket land ligger närmast Grönland? Rita en nordisk karta där Island och Grönland ligger rätt i förhållande till övriga Norden. Fakta om Grönland

8.      Vilka djur finns på öarna, som inte finns på fastlandet? Djurlivet i Norden

9.      Barnböcker om isbjörnar

10.  Grönländsk folktro, berättarkonst, musik, konst och hantverk

     ”Gengångare”.- vi brukar gamla idéer, som vi tycker är bra idéer

1.      Vykorten kan användas i marknadsföringen av veckan till lokalpressen, som inbjudan till olika arrangemang och som hälsning till vänner och familjen. I skolan kan vykorten användas till att skriva hälsningar till vänorterna.

Glöm inte att årets postkort( och tidigare års vykort) ligger på projektets hemsida och att dessa kan sändas elektroniskt: Se Sänd kort)

2.      Motiven på vykorten och affischerna kan användas till att få barn att skriva eller muntligt berätta en historia om vad de ser och upplever. Låt barnen fantisera kring motiven

3.      Låt låntagarna välja /föreslå en författare från varje nordiskt land, som de anser vara den bästa .Använd er av bibliotekets hemsida.

4.      ”Har du läst något nordiskt?” Uppmana låntagarna att ge boktips ( Bibliotekets kan ju använda sig av årets motiv för att producera blad, som låntagarna kan skriva på. Hängs upp i biblioteket och gärna då tillsammans med boken.

5.      Uppmana den lokala tidningen att fråga folk ” fem på gatan, folkets röst o.s.v.” om något om Norden och helst då varje dag i veckan t.ex. läser du nordiska författare?, ser du nordisk film?. Semestrar du i Norden. Är du intresserad av nordiskt samarbete?, vad tror du havet haft för betydelse för Nordens folk?, Vet du vad Nordiska ministerrådet arbetar med?….)

6.       Föreslå den lokala biografen att visa nordisk barnfilm lördag och söndag( gärna vaeje dag).Biografen ordnar speciella skolvisningar t.ex. ”Vi på Saltkråkan”, Pippi på de sju haven ( Nordiska filmer med tema relationer)

7.      ”Tant Sofies duglighetspris”( Ur Rövarna i Kamaomilla stad) eller liknade litterär figur- gör ett diplom, som utdelas till duktiga läsare av nordiska barnböcker

8.      Arrangera ett boklotteri. Alla biblioteksbesökare kan under veckan lägga en lapp med sitt låntagarnummer i en skål vid utlåningsdisken ( Vinster är nordiska böcker.) Samarbeta med Föreningen Norden och den lokala bokhandeln)

9.      Gör den nordiska litteraturen synlig genom en utställning med nordiska böcker( både böcker för barn och vuxna)

10.  Föredrag om berättarkonsten i nordisk litteratur ( med havet som tema)

11.   Ordna en fototävling med havet och vattnet som tema

12.  ” Smultronställen” vid Nordens kuster – innevånarnas favoritplatser i Norden( Häng upp ark där folk kan skriva namn på platser, lappar som hängs på trän eller med klädnypor, knappnålar på kartor ,foton , vykort ,mm

13.  Norgehistorier, fiskehistorier mm

14.   Läsmaraton. Nordiska historier och böcker läses under 24 timmar. Låt innevånarna läsa ur sina favoritböcker….   

15.  Nordiska frimärken. Kontakta samlare, frimärksklubben eller posten(?)

16.  Ordna en nordiska allsångsafton. Visor med havet och sjömansliv som tema

17.  Föreslå låntagarna att skriva (kort) om vad som är positivt med att bo i Norden( kan skrivas på lappar som kan hängas upp eller att man skriver ner allt i en bok)

18.  Sätt på en radio med program från varje nordiskt land

19.  Spela nordiska talböcker på originalspråket högt, gärna flera samtidigt, så att man hör Nordens språk på olika platser på biblioteket ( talböcker kan du låna från dina vänorter, som då kanske vill låna från dig…)

20.  Kontakta lokalradion och föreslå att de läser lite från en nordisk barnbok varje dag i veckan . Biblioteket hjälper till med att få fram texter…..

21.  Låt alla få vara med om att skriva en historia som biblioteket startar ”Det var en gång…” eller något annat som kan vara bra att skriva om. Skriv i en bok, på internet eller på stora ark och låt låntagarna få chansen att läsa berättelserna.

22.   Bibliotek som har hemsida med litteraturtips, får inte glömma att ge tips om nordiska böcker med temat havet.

23.  Tänk på hur bibliotekshuset skall se ut under öppningsarrangemanget och resten av veckan( facklor, strålkastare, nordiska flaggor, fiskar, sjöstjärnor och fiskegarn i fönstren)

24.  Marknadsför nordisk litteratur genom uppläsningar i livsmedelsaffärer, köpcentra, lunchrestauranger, bussar, tåg, tunnelbana och färjor)

25.  Gör en utställning med märkliga nordiska vykort- uppmana låntagarna att lämna bidrag!

26.  Diplom som kan användas i olika sammanhang kan göras med årets motiv som utgångspunkt.

27.  Kopiera dikter om havet. Dikterna plastas sedan in och sprids ut i en simbassäng varje dag under veckan. De badande kan ta med sig dikterna hem. En sångkör kanske kan inviga denna speciella poesispridning.

28.  Kontakta Föreningen Norden, Nordiskt Ministerråd, ambassader och turistkontor för att få material om Norden

29.  Glöm inte att de baltiska staterna deltar biblioteksveckan. Många av idéerna kan användas kring de baltiska länderna men också öarna längst västerut tex Hebriderna

Samarbetspartners – marknadsföring

Inled gärna samarbete med den lokala bokhandeln så att man också där marknadsför nordisk litteratur. Ge dem affischer och adressen till projektets hemsida.

Visuell marknadsföring av veckan

Några veckor i förväg kan det vara förnuftigt att starta marknadsföringen av veckan Sått upp affisch om Kura skymning 10 november. Sätt på ett band med vågskvalp och fiskskrik, häng upp fiskar i taket, fyll en båt med information. Glöm inte hemsidan!!!

Anngannguujuk -  pojken som blev bortrövad

Information om författarna som ligger på hemsidan är utarbetad av den grönländske förlaget , Atuakkiorfik

Styrelsen för PR-foreningen for nordiske biblioteker önskar deltagande bibliotek lycka till med den 7:e nordiska biblioteksveckan

Björn Lindwall, Sverige

Anne-Marie Marstrand, Danmark

Live Gulsrud, Norge

Päivi Jokitalo, Finland

Hólmkell Hreinsson, Island